Känslor

Känslor... känslor innebär så mkt och vi visar alla känslor helt olika.
 Jag har nära till de flesta av mina känslor. Gråter till allt, om jag är glad, rörd, ledsen, riktigt arg el stolt. Skrattar jag gör ofta vilket får en att må bra!

 Har funderat på detta att vara stolt Innan jag fick barn va jag inte stolt så ofta, inte vad jag kan minnas iaf. Isf hade det nog med mina hästar att göra! Men nu, dessa underbara barn...mina små hjärtan....som får mitt hjärta att dunka Nu innehåller nästa varenda dag något som gör en stolt! Idag vi middagen va det bara jag och Tuva. Tim är hos sin pappa, mannen jobbar och Vilmer ligger nerbäddad med 40 graders feber. Vi småpratade lilla sessan och jag. Tänk att vi kan sitta så och prata med varandra. Hon berättade om dagis, att hon ätit macka till mellanmål hon rabblade alla dagiskompisar sen kom vi in på huvudämnet sång. Tuva älskar att sjunga. Bäbä vita lamm kan hon själv sjunga som rinnande vatten utan hjälp. Och idag sjöng hon först den sen Imse vimse spindel och därefter Igår så mötte jag en krokodil. Helt själv klarade hon detta och med vartenda ord på rätt plats. Där talar vi om STOLT MAMMA .Min fina lilla flicka. En sån liten sak som förgyller hela dagen och man är stolt som en tupp!

Igår gjorde Tim ett jättesnyggt mål "zlatan klacken". Tränaren skrek över hela planen att det måste vara de snyggaste målet i NIKES historia!!! Gissa om Tim växte och mådde bra! Där står jag sidanom och varenda gång han gör mål rinner tårarna av lycka. Lycka över att jag är stolt och lycka över att Tim får känna sig duktig och uppskattad av sina kamrater. Lycka lycka lycka och en stolt mamma....

När barnen är sjuka mår jag själv dåligt och blir lätt orolig. Trots mitt yrke och allt jag ser så spelar det ingen roll. När mina barn är sjuka då mår jag inte bra. Hela förra veckan va Tuva så dålig och tillslut fick det bli ett besök på barnakuten. Då blir jag plötsligt liten, min trygga bas är då min mamma (och såklart Jonas med men på ett annat vis). Mamma kan jag alltid ringa när oron, rädslan, lyckan, stoltheten kryper på...och det är just oron som kryper fram när barnen är sjuka. Nu är det Vilmer som är sjuk. Han har bara legat här pall hela dagen. Filmerna har avlöst varandra på tv. Febern har kommit upp i 40 grader och han ser svullen ut i ansiktet. Vi får se vart det barkar hän. Verkar vara ett elakt virus så bara att vänta ut och ge Alvedon mot febern.
Nu ska jag ta hand om min lilla sessa som är trött och redo för sängen.

Ha en fin kväll alla. // S